{"id":61285,"date":"2023-02-28T09:00:00","date_gmt":"2023-02-28T09:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ecoonline.com\/begrepp-om-klimat\/"},"modified":"2025-03-21T13:12:46","modified_gmt":"2025-03-21T13:12:46","slug":"begrepp-om-klimat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ecoonline.com\/sv\/blogg\/begrepp-om-klimat\/","title":{"rendered":"Koldixidneutral, nettonollutsl\u00e4pp och klimatpositiv"},"content":{"rendered":"\n
\n\t \n\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t \t\t\n\t\t\n\t\n\t\t\t
\n\n

T\u00e4nker du att du \u00e4r klimatpositiv n\u00e4r du ser ljust p\u00e5 framtiden f\u00f6r klimatet? \u00c4r du den i gruppen som kallar dig koldioxidneutral f\u00f6r att det l\u00e5ter h\u00e4ftigt? Och \u00e4r du f\u00f6r nettonollutsl\u00e4pp?<\/p>\n\n\n\n

Eller \u00e4r det i sj\u00e4lva verket samma sak? Ingen fara \u2013 i den h\u00e4r artikeln f\u00e5r du l\u00e4ra dig allt om skillnaderna, likheterna och vad begreppen koldioxidneutral, nettonollutsl\u00e4pp och klimatpositiv egentligen inneb\u00e4r, s\u00e5 att du slipper vara den som g\u00f6r bort dig i en diskussion om milj\u00f6 och klimat p\u00e5 AW:n n\u00e4sta g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rst\u00e5 begreppen f\u00f6r att du och din verksamhet kan komma ig\u00e5ng med ert milj\u00f6arbete och l\u00e4ngre ner i artikeln f\u00e5r du 10 tips kring ert h\u00e5llbarhetsarbete.<\/a><\/p>\n\n\n\n

T\u00e4nk p\u00e5 klimatet \u2013 ta ett steg i r\u00e4tt riktning f\u00f6r att minska milj\u00f6avtrycket<\/h2>\n\n\n\n

V\u00e5r planet och v\u00e5rt klimat beh\u00f6ver att alla hj\u00e4lper till, Greta Thunberg kan inte g\u00f6ra allt ensam. Att vara klimatpositiv, koldioxidneutral och att satsa p\u00e5 nettonollutsl\u00e4pp inneb\u00e4r att man tagit ett steg i r\u00e4tt riktning eftersom de alla handlar om att ta action och g\u00f6ra vad man kan. B\u00e5de du som privatperson kan hj\u00e4lpa till, och du som arbetsgivare eller medarbetare (se ocks\u00e5 de 10 tipsen nedan)<\/a><\/p>\n\n\n\n

\"SE%20ESG%20blog_Environmental.png?width=720&height=300&name=SE%20ESG%20blog_Environmental.png\"\/<\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Koldioxidneutral<\/h3>\n\n\n\n

Den europeiska klimatlagen<\/a> har som m\u00e5l att vara koldioxidneutrala till \u00e5r 2050. Det inneb\u00e4r att den globala uppv\u00e4rmningen inte f\u00e5r \u00f6verstiga 1,5 grad Celsius till dess. Jorden m\u00e5r tillr\u00e4ckligt d\u00e5ligt i form av uppv\u00e4rmda hav, extrema v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden och f\u00f6r\u00e4ndrad biologisk m\u00e5ngfald. D\u00e4rf\u00f6r finns en plan om att senast 2050 bli koldioxidneutrala f\u00f6r att f\u00f6rhindra ytterligare stora f\u00f6rs\u00e4mringar och f\u00f6r\u00e4ndringar av klimatet.<\/p>\n\n\n\n

Koldioxidneutralitet inneb\u00e4r kortfattat att det ska finnas balans mellan koldioxidutsl\u00e4pp och absorberingen av koldioxidutsl\u00e4pp. Det som g\u00e5r ut \u2013 m\u00e5ste tas in. Ett bra exempel p\u00e5 koldioxids\u00e4nkor, det vill s\u00e4ga s\u00e5dant som absorberar mer koldioxid \u00e4n vad de sl\u00e4pper ut, \u00e4r skog, hav och jord. I Sverige har man exempelvis valt att lyfta fram v\u00e5tmarkernas<\/a> betydelse som koldioxids\u00e4nkor.<\/p>\n\n\n\n

Tyv\u00e4rr kan de nuvarande koldioxids\u00e4nkorna inte l\u00e4ngre ta upp tillr\u00e4ckligt med koldioxid f\u00f6r att hantera utsl\u00e4ppen och \u00e4nnu finns inget artificiellt s\u00e4tt att framst\u00e4lla koldioxids\u00e4nkor. Allts\u00e5 m\u00e5ste vi hittat ett s\u00e4tt att ta upp den koldioxid som sl\u00e4pps ut, f\u00f6r att balansera koldioxidv\u00e4rdena och g\u00f6ra dem neutrala. Genom att de \u00e4r neutrala kommer de heller inte p\u00e5verka klimatet i negativ bem\u00e4rkning.<\/p>\n\n\n\n

Klimatpositiv<\/h3>\n\n\n\n

Att vara klimatpositiv inneb\u00e4r att man helt enkelt gottg\u00f6r f\u00f6r den koldioxid man \u00e4r med och bildar. Klimatpositiv inneb\u00e4r att du kompenserar f\u00f6r minst 110 % av det som sl\u00e4pps ut. Innan du uppn\u00e5r detta \u00e4r du inte klimatpositiv \u2013 endast klimatneutral. Inte nog med att man gottg\u00f6r \u2013 man bidrar till att binda mer koldioxid \u00e4n den man g\u00f6r av med. En klimatstrategi som m\u00e5nga har hakat p\u00e5. Ett exempel \u00e4r att f\u00f6retag som anv\u00e4nder sig av frakt via flyg, b\u00e5t och plan, kompenserar f\u00f6r den koldioxid som bildas och mer d\u00e4rtill, genom att exempelvis plantera fler tr\u00e4d via certifierade projekt. <\/p>\n\n\n\n

Nettonollutsl\u00e4pp<\/h3>\n\n\n\n

Nettonollutsl\u00e4pp inneb\u00e4r att man arbetar f\u00f6r att man ska bidra med s\u00e5 lite skapande av koldioxid och v\u00e4xthusgaser som m\u00f6jligt, samtidigt som man kompenserar f\u00f6r den koldioxid och v\u00e4xthusgas man g\u00f6r av med. Nettonollutsl\u00e4pp g\u00e4ller inte bara f\u00f6r koldioxid, utan f\u00f6r alla v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp. Det kan g\u00f6ra stor nytta hos f\u00f6retag och verksamheter som sl\u00e4pper ut mycket v\u00e4xthusgaser. Genom att identifiera dessa i alla led av tillverkning och produktion, kan dessa verksamheter ocks\u00e5 effektivisera m\u00e5nga delar och d\u00e4rmed minska utsl\u00e4ppen.<\/p>\n\n\n\n

Likheter mellan koldioxidneutral, nettonollutsl\u00e4pp och klimatpositiv<\/h2>\n\n\n\n

Vi kan konstatera att n\u00e4r man j\u00e4mf\u00f6r alla tre, handlar de om utsl\u00e4pp som f\u00f6rs\u00e4mrar klimatet och om m\u00e5let att minska dessa utsl\u00e4pp. M\u00e5let \u00e4r att vara koldioxidneutrala till 2050, med hj\u00e4lp av bland annat tv\u00e5 strategier; nettonollutsl\u00e4pp och att bli klimatpositiv. Alla tre handlar om att minska v\u00e5ra milj\u00f6avtryck.<\/p>\n\n\n\n

Idag har l\u00e4nder arbetat fram strategier f\u00f6r att n\u00e5 klimatm\u00e5len till \u00e5r 2050, men vissa l\u00e4nder har satt m\u00e5l tidigare \u00e4n s\u00e5. Sverige<\/a> har till exempel som m\u00e5l att n\u00e5 nettonollutsl\u00e4pp redan 2045.<\/p>\n\n\n\n

Skillnader mellan koldioxidneutral, nettonollutsl\u00e4pp och klimatpositiv<\/h2>\n\n\n\n

De fr\u00e4msta skillnaderna \u00e4r att n\u00e4r ett f\u00f6retag \u00e4r koldioxidneutralt, arbetar man f\u00f6r att f\u00f6rhindra mer utsl\u00e4pp, till exempel genom f\u00f6rnyelsebar energi eller genom EU:s system f\u00f6r handel med utsl\u00e4ppsr\u00e4tter.<\/a> (se ocks\u00e5 nedan)<\/a><\/p>\n\n\n\n

Nettonoll inneb\u00e4r att faktiskt tillf\u00f6ra n\u00e5gonting som f\u00e5ngar upp v\u00e4xthusgaserna \u2013 exempelvis genom att plantera tr\u00e4d, och samtidigt minska sina avtryck. Skillnaderna fr\u00e5n nettonoll och koldioxidneutral till att vara klimatpositiv handlar mycket om strategi. Det uppn\u00e5s i flera steg, och innan du kan r\u00e4knas som klimatpositiv, m\u00e5ste du bli klimatneutral och ha uppn\u00e5tt certifieringar f\u00f6r detta om du \u00e4r ett f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n

Koldioxidneutralitet eller nettonoll handlar ocks\u00e5 mycket om strategi, men antas vara l\u00e4ttare f\u00f6r s\u00e4rskilt f\u00f6retag att uppn\u00e5. Enkelt f\u00f6rklarat kan man se det som att n\u00e4r ett f\u00f6retag blir klimatpositivt, tar det ocks\u00e5 ansvar f\u00f6r ett par procent av andras koldioxidutsl\u00e4pp, medan koldioxidneutrala f\u00f6retag balanserar genom att ge och ta av utsl\u00e4ppen. Nettonoll handlar om mer \u00e4n bara koldioxid \u2013 det handlar om att minska alla v\u00e4xthusgaser.<\/p>\n\n\n\n

\"SE%20ESG%20blog.png?width=1200&height=500&name=SE%20ESG%20blog.png\"\/<\/a><\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Klimatm\u00e5l f\u00f6r Sverige och EU<\/h2>\n\n\n\n

Sverige har sedan 2017 antagit ett ramverk f\u00f6r hur man ska arbeta med klimatfr\u00e5gorna. Genom det l\u00e5ngsiktiga m\u00e5let \u2013 att vara klimatneutrala (koldioxidneutrala) 2050, har det tagits fram en klimatlag, klimatm\u00e5l och ett klimatpolitiskt r\u00e5d. 2045 ska Sverige inte ha n\u00e5gra nettoutsl\u00e4pp, f\u00f6r att sedan 2050 faktiskt kunna uppn\u00e5 negativa utsl\u00e4pp. <\/p>\n\n\n\n

Hur och n\u00e4r man uppn\u00e5r koldioxidneutralitet inom respektive land i EU \u00e4r olika, men alla l\u00e4nder har likadana m\u00e5l: att minska utsl\u00e4ppen och vara klimatneutrala \u00e5r 2050. Fram till 2030 har EU satt som m\u00e5l att ha minskat sina utsl\u00e4pp med 55 %, men f\u00f6rhoppningsvis mer. Detta ska uppn\u00e5s genom bland annat f\u00f6rnybar energi och mer milj\u00f6v\u00e4nlig teknik, utfasning av fossila br\u00e4nslen inom den industriella sektorn och f\u00f6rb\u00e4ttra skyddet f\u00f6r skog och mark.<\/p>\n\n\n\n

EU har som m\u00e5l att 3 miljarder tr\u00e4d ska planteras fram till 2030.  L\u00e4s mer om EU:s gr\u00f6na giv h\u00e4r<\/a><\/em><\/p>\n\n\n\n

10 tips f\u00f6r att starta sitt milj\u00f6arbete<\/h2>\n\n\n\n

Det finns m\u00e5nga olika s\u00e4tt att minska f\u00f6retagets eller sin organisations koldioxid- och v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp.<\/p>\n\n\n\n