När avvikelser blir vardag: Så uppstår glidning från säkerhetsrutiner
Sammanfattning
- Glidning från säkerhetsrutiner uppstår när mindre avvikelser från etablerade arbetssätt successivt blir accepterade som norm.
- Normalisering av avvikelser och en falsk känsla av trygghet kan öka riskerna utan att organisationen märker det.
- Produktionskrav, personalförändringar och bristande hanteringar av förändrade processer och rutiner är vanliga orsaker.
- Genom att uppmärksamma tidiga varningssignaler kan ditt företag stärka sin säkerhetskultur innan en incident inträffar.
- Digitala verktyg, regelbunden uppföljning och ett proaktivt säkerhetsarbete hjälper till att förebygga avvikelser från policyer och instruktioner.
Små avsteg i säkerhetsrutiner kan få stora konsekvenser
I vårt senaste webbinarium om kring ”Safety Drift” talade EcoOnlines produktchef Rob Leech med Andrea Korney, VP för Supply Chain och hållbarhet på JS Held, ett globalt konsultföretag. I detta webbinarium diskuterades de faktorer som kan leda till denna gråzon eller glapp mellan policy och arbetsvardagen. Även praktiska steg som säkerhetspersonal kan vidta för att hantera denna glidning.
I den här artikeln sammanfattar vi de viktigaste insikterna från webbinariet och visar hur du kan identifiera och motverka glidning från säkerhetsrutiner innan den leder till olyckor, tillbud eller andra oönskade händelser.
Innehållsförteckning
Klicka på ett specifikt avsnitt nedan för att navigera till det området:
Vad är Safety Drift?
Glidning från säkerhetsrutiner, Safety Drift, beskriver en gradvis förflyttning bort från etablerade säkerhetskrav, arbetsinstruktioner och kontrollåtgärder. Det handlar sällan om medvetna regelbrott. I stället sker förändringen stegvis, när små avvikelser accepteras eftersom arbetet ändå verkar fungera.
Fenomenet är nära kopplat till det som brukar kallas normalisering av avvikelser. Begreppet myntades av sociologen Diane Vaughan i samband med hennes forskning om orsakerna bakom rymdfärjan Challengers haveri 1986.
Ett vanligt exempel är när ett arbetslag väljer att korta ned en säkerhetsgenomgång eftersom arbetsmomentet har utförts många gånger tidigare. Ett annat är när ett arbetstillstånd godkänns som en rutinåtgärd utan att de aktuella riskerna faktiskt diskuteras.
”Med tiden slutar organisationer att märka skillnaden mellan hur arbetet var tänkt att utföras och hur det faktiskt utfördes”
Andrea Korney, VP för Supply Chain och hållbarhet på JS Held
När en incident väl inträffar är det ofta inte den enskilda händelsen som är grundproblemet. Olyckan blir istället det tillfälle då du och din verksamhet upptäcker hur långt man har avvikit från sina ursprungliga säkerhetsrutiner.
Denna ”glidning” är vanligtvis en långsam process som har ackumulerats över tid.
Vill du se webbinariet?
Ta del av detta webbinarium som on-demand ‘Safety Drift: Why Your Safety Program Is Working – Until It Isn’t’ 👇
Här uppstår och döljer sig avvikelser från säkerhetsrutiner
Enligt Andrea kan glidning och avvikelser från säkerhetsrutiner uppstå i många olika situationer där förutsättningarna förändras snabbare än verksamheten hinner anpassa sig.
Vanliga riskfaktorer är:
- Ökade produktionskrav och tidspress.
- Begränsade personalresurser.
- Nya entreprenörer eller underleverantörer
- Erfaren personal som börjar ta genvägar i arbetet.
Riskerna ökar ofta när många nya personer introduceras i verksamheten samtidigt. Medarbetare och entreprenörer tar med sig olika erfarenheter, arbetssätt och syn på säkerhetskultur. Om introduktion och kommunikation inte fungerar fullt ut kan flera olika arbetssätt börja tillämpas parallellt.
För säkerhetsansvariga innebär det att kontinuerligt säkerställa att rutiner, riskbedömningar och utbildningar fungerar i den verklighet där arbetet faktiskt utförs, här och nu.
När förändringar i verksamheten skapar nya risker
Många organisationer arbetar idag i en miljö som präglas av förändring. Nya regelverk, osäkra leveranskedjor och ett förändrat omvärldsläge påverkar verksamheten i stor grad.
Om en leverantör byts ut, nya material introduceras eller en ny entreprenör anländer till byggarbetsplatsen förändras också riskbilden. Om dessa förändringar inte fångas upp i riskbedömningar och rutiner ökar sannolikheten för avvikelser.
Informationssilos mellan olika avdelningar kan göra problemet ännu större. Beslut som fattas inom inköp, ekonomi eller supply chain kan få direkta konsekvenser för säkerheten ute i verksamheten, utan att sambandet alltid är tydligt.
Andrea Korney beskriver det så här:
”Det som händer inom supply chain eller ekonomi är inte alltid synligt för den som arbetar ute i verksamheten. Där finns ofta risker som annars kan gå obemärkta förbi.”
När verkligheten inte följer rutiner och arbetsprocesser
Många säkerhetsrutiner bygger på en ideal process. Ett arbete ska planeras, riskbedömas, godkännas och därefter utföras enligt instruktion.
I praktiken uppstår dock situationer där produktionen behöver återstartas snabbt, en arbetsledare inte finns tillgänglig eller utrustning måste tas i drift omedelbart.
Ett exempel är när en maskin måste stängas ner (lock-out): Den typiska händelseföljden är att isoleringen verifieras, tillståndet erhålls och en arbetsledare granskar. Arbetet slutförs sedan.
Verkligheten är dock ofta annorlunda. Det kan finnas ett krav på att snabbt komma igång med produktionen igen och maskinen måste därför igång snabbt, personalen är stressade eller att arbetsledaren kanske inte är närvarande.
Personalen anpassar sig till förändrade omständigheter genom att skapa lösningar som känns effektivare. Med tiden blir denna risknormalisering accepterad praxis, även om den skiljer sig från dokumenterade procedurer. Även om officiell procedur följs för det mesta, smyger sig små förändringar in och blir en del av processen.
Det är i dessa mellanrum mellan dokumenterade rutiner och faktiskt arbetssätt som riskerna växer.
Är du redo om en kris skulle uppstå?
När en nödsituation uppstår – oavsett om det är olycka, stort driftstopp eller en cyberattack – är det viktigt att vara förberedd. Hur förberedd är du?
Varför sker glidning och avvikelser från säkerhetsrutiner?
Bristande självinsikt och att framgång kan skapa en falsk trygghet är bland de största drivkrafterna för Safety Drift. En av de vanligaste orsakerna är att verksamheten upplever få eller inga incidenter under lång tid.
När inget allvarligt händer kan det uppstå en känsla av att dagens arbetssätt fungerar tillräckligt bra, även om vissa rutiner inte följs fullt ut. Små avvikelser ifrågasätts inte längre och blir med tiden en accepterad del av vardagen.
Detta gäller särskilt i organisationer där revisioner och kontroller sällan identifierar några större brister vid en genomgång.
En annan faktor är:
Beslut långt från verksamheten påverkar säkerheten.
Många beslut som påverkar arbetsmiljön fattas långt från den plats där arbetet utförs. Krav på kostnadsbesparingar kan exempelvis leda till förändrade inköp, lägre lager av kritiska material eller andra prioriteringar som indirekt påverkar säkerheten.
Även om besluten inte tas av säkerhetsorganisationen kan de skapa förutsättningar som ökar risken för avvikelser från policyer, instruktioner och etablerade arbetssätt.
På samma sätt som beslut fattas högre upp i organisationen bidrar även felaktig hantering av förändringar till denna glidning, till Safety Drift. De flesta organisationer har välutvecklade processer för större förändringar som omorganisationer eller företagsförvärv.
Mindre förändringar får däremot inte alltid samma uppmärksamhet. En ny arbetsledare, förändrade ansvarsområden eller en ny entreprenör kan påverka arbetssätt, kommunikation och riskhantering betydligt mer än många tror.
Om förändringarna inte följs upp riskerar säkerhetsarbetet att successivt försvagas.
Samtidigt hanterar många organisationer fler förändringar än någonsin tidigare. Digitalisering, AI, nya regelverk, kompetensförsörjning och globala osäkerheter påverkar verksamheten parallellt. När förändringstakten ökar blir det svårare att säkerställa att riskbedömningar, utbildningar och säkerhetsrutiner utvecklas i samma takt.
Slutligen var båda talarna överens om att säkerhetsglidning blir vanligare när arbetsplatser blir mer komplexa:
”Samtidigt hanterar många organisationer fler förändringar än någonsin tidigare. Digitalisering, AI, nya regelverk, kompetensförsörjning och globala osäkerheter påverkar verksamheten parallellt. När förändringstakten ökar blir det svårare att säkerställa att riskbedömningar, utbildningar och säkerhetsrutiner utvecklas i samma takt. Med andra ord: förändringstakten ökar snabbare än de flesta säkerhetssystem kan anpassa sig till”
Andrea Korney
Tips för att hantera Safety Drift
Så kan du förebygga avvikelser från säkerhetsrutiner
En riskbedömning hjälper dig att identifiera faror, bedöma risker och vidta rätt åtgärder för att skapa en säkrare arbetsplats. Men för att riskbedömningen ska ge verklig effekt behöver du också säkerställa att rutiner och kontrollåtgärder fungerar i praktiken, inte bara på papperet. Enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, är riskbedömning en väsentlig del enligt föreskriften.
Här är sex sätt att upptäcka tidiga tecken på att säkerhetsrutiner håller på att urholkas.
- 1. Jämför planerat arbete med verkligheten
Det finns ofta en skillnad mellan hur ett arbete är tänkt att utföras och hur det faktiskt utförs i vardagen.
Därför är det viktigt att regelbundet vara ute i verksamheten, observera arbetet och prata med medarbetarna. Följs rutinerna som de är skrivna? Har arbetsmoment förändrats över tid? Finns det genvägar som har blivit accepterade?
Genom att förstå verkligheten får du en tydligare bild av var risker kan uppstå. - 2. Vänta inte på att en incident ska avslöja problemen
Många organisationer fokuserar främst på olyckor och tillbud när de utvärderar sitt säkerhetsarbete. Men när en incident inträffar har problemen ofta funnits där länge.
Var därför uppmärksam på tidiga varningssignaler, exempelvis: - Återkommande avvikelser vid revisioner och inspektioner.
- Försenade eller uteblivna åtgärder.
- Färre rapporterade tillbud och riskobservationer.
- Hög omsättning bland entreprenörer eller inhyrd personal.
- Utbildningar som genomförs utan att arbetssätt eller beteenden förändras.
- 3. Leta efter mönster, inte enskilda händelser
- 4. Skapa utrymme för dialog och feedback
Om en rutin upplevs som krånglig eller inte fungerar i praktiken kommer människor förr eller senare hitta egna lösningar. - Ställ frågor som:
- Vilka rutiner fungerar bra?
- Vilka upplevs som svåra att följa?
- Har arbetsförutsättningarna förändrats?
- Finns det moment där instruktioner inte speglar verkligheten?
- 5. Lär av det som fungerar
Säkerhetsarbete handlar inte bara om att utreda problem. Det handlar också om att förstå varför saker fungerar bra. - 6. Se hela riskbilden
Risker uppstår sällan isolerat.
En förändring i leveranskedjan kan påverka produktionen. Ett personalbyte kan påverka kompetensnivån. Ett nytt regelverk kan kräva förändrade arbetssätt. Minskad personal kan ge upphov till stress.
När du genomför riskbedömningar är det därför viktigt att inte bara fokusera på arbetsmiljö- och säkerhetsrisker. Ta även hänsyn till operativa, ekonomiska, organisatoriska och externa faktorer som kan påverka verksamheten.
Ju bättre helhetsbild du har, desto lättare blir det att fatta rätt beslut.
Hur kan digitala verktyg hjälpa dig att förebygga Safety Drift och bygga säkerhetskultur?
Digitala verktyg kan hjälpa dig att upptäcka mönster och risker som annars kan vara svåra att identifiera. För att förebygga Safety Drift och skapa en bättre säkerhetskultur.
Genom digitala inspektioner, skyddsronder, arbetstillstånd och riskbedömningar får du bättre insyn i hur säkerhetsarbetet fungerar över tid. Du kan upptäcka trender, följa upp åtgärder och identifiera områden där rutiner inte följs på avsett sätt.
Exempelvis kan data visa om checklistor fylls i ovanligt snabbt eller om vissa kontroller konsekvent hoppas över. Det handlar inte om att övervaka medarbetare, utan om att säkerställa att viktiga säkerhetsmoment får den uppmärksamhet de kräver.
Ett digitalt system för arbetstillstånd kan också minska risken för att gamla tillstånd återanvänds eller att viktiga överlämningar missas mellan arbetspass och arbetslag.
Samtidigt gör digitala riskbedömningsverktyg det enklare att arbeta enhetligt i hela organisationen, utan att förlora den flexibilitet som krävs när förutsättningarna förändras.
Från reaktivt till proaktivt säkerhetsarbete
EcoOnlines EHS/HMS-programvara hjälper dig att upptäcka osynliga risker, öka säkerhetssynligheten och övergå från ett reaktivt till ett proaktivt säkerhetsarbete.
Vill du se hur digitala verktyg kan hjälpa dig att upptäcka risker tidigare och stärka säkerhetsarbetet? Se vår korta produktdemo nedan.
Få en helhetsbild för att förbättra säkerhetskulturen och undvika Safety Drift. Se här hur:
Boka en demo
Vi går igenom hur en lättanvänd EHS-mjukvara kan gynna ditt företag.
Vanliga frågor (FAQ) om avvikelser från säkerhetsrutiner på företag
Glidning från säkerhetsrutiner uppstår när små avvikelser från etablerade arbetssätt successivt blir accepterade som norm. Eftersom förändringen sker gradvis märks den sällan direkt. Ofta upptäcks problemet först efter ett tillbud, en revision eller en incident som visar att säkerhetsrutiner och kontrollåtgärder inte längre följs på avsett sätt.
Det finns flera tidiga tecken som kan tyda på att säkerhetsrutiner inte längre följs på avsett sätt.
Några vanliga varningssignaler är:
– Medarbetare som rutinmässigt tar genvägar i arbetet.
– Återkommande avvikelser vid revisioner och inspektioner.
– Färre inrapporterade tillbud.
– Försenade eller uteblivna åtgärder efter identifierade brister.
– Otydliga eller inkonsekventa arbetstillståndsrutiner.
– Rutiner och instruktioner som inte längre speglar hur arbetet faktiskt utförs.
Ett annat tydligt tecken är när avvikelser motiveras med kommentarer som ”så här har vi alltid gjort” eller ”det har aldrig varit ett problem tidigare”.
Genom att följa upp dessa signaler tidigt kan du upptäcka brister i säkerhetsarbetet innan de leder till allvarligare tillbud, olyckor eller andra allvarliga konsekvenser.
När arbetsuppgifter utförs om och om igen utan incidenter är det lätt att känna att riskerna är mindre än de faktiskt är. Med tiden kan både medarbetare och chefer börja uppfatta vissa säkerhetsrutiner som onödiga eller alltför försiktiga.
Det kan leda till att genvägar accepteras och att mindre avvikelser från etablerade arbetssätt blir en naturlig del av vardagen. Eftersom inga omedelbara konsekvenser uppstår förstärks uppfattningen att arbetet kan utföras på samma sätt även fortsättningsvis.
På sikt riskerar dessa beteenden att normaliseras. Det innebär att organisationen gradvis avviker från sina säkerhetsrutiner utan att det uppmärksammas, samtidigt som den samlade risknivån ökar. Ofta upptäcks problemet först när ett tillbud, en revision eller en incident visar att viktiga säkerhetsbarriärer har försvagats.
Ja, är det korta svaret. Och vanligare än du tror!
Faktum är att glidning från säkerhetsrutiner ofta utvecklas under långa perioder utan olyckor, tillbud eller personskador. När inget allvarligt händer är det lätt att dra slutsatsen att arbetssätten fungerar som de ska, även om verksamheten gradvis har börjat avvika från etablerade rutiner och kontrollåtgärder.
Just därför är det viktigt att inte enbart mäta säkerhet utifrån inträffade incidenter. Genom att följa upp tidiga indikatorer, som resultat från revisioner, säkerhetsobservationer, inrapporterade risker och tillbud, kan du upptäcka brister i arbetsmiljöarbetet innan de leder till allvarligare konsekvenser.
På så sätt får du en mer proaktiv bild av säkerhetskulturen och kan agera innan små avvikelser utvecklas till större risker.
Digitala verktyg kan hjälpa dig att upptäcka tidiga tecken på att säkerhetsrutiner inte följs som avsett. Genom bättre överblick över inspektioner, revisioner, riskbedömningar och åtgärdsplaner blir det lättare att identifiera återkommande mönster och risker innan de leder till tillbud eller olyckor.
Med digitala säkerhetssystem kan du också följa upp att åtgärder genomförs, upptäcka återkommande brister och säkerställa att rutiner och instruktioner fortsätter att spegla hur arbetet faktiskt utförs i verksamheten.
Genom att samla data på ett ställe får du bättre förutsättningar att arbeta proaktivt, fatta välgrundade beslut och stärka säkerhetskulturen över tid.
Behöver du lite mer övertygande? Kolla in vårt demovideobibliotek Du kan också här läsa mer om Safety Drift och säkerhetskultur.
För att öka viljan att rapportera tillbud och riskobservationer behöver du skapa en kultur där rapportering ses som en möjlighet att lära och förbättra, inte som ett sätt att peka ut någon som gjort fel.
Medarbetare är betydligt mer benägna att rapportera när de ser att deras observationer tas på allvar, följs upp och leder till konkreta förbättringsåtgärder.
Om rapporter försvinner i ett svart hål minskar engagemanget snabbt.
Därför är det viktigt att regelbundet återkoppla hur rapporterade tillbud, risker och avvikelser har bidragit till att förbättra säkerheten. Att uppmärksamma och uppmuntra medarbetare som hjälper till att identifiera risker stärker också en positiv säkerhetskultur.
Genom att lära av tillbud och riskobservationer kan du upptäcka brister i rutiner och kontrollåtgärder innan någon skadas. Det ger verksamheten möjlighet att arbeta förebyggande och minska risken för framtida olyckor.
Engagemanget för säkerhet ökar när medarbetarna förstår varför rutiner och arbetssätt finns, och när de känner att deras erfarenheter och synpunkter tas till vara.
När människor får möjlighet att påverka säkerhetsarbetet blir det också lättare att skapa ett gemensamt ansvar för en säker arbetsmiljö.
Du kan stärka engagemanget genom att involvera medarbetarna i riskbedömningar, uppdatering av rutiner och diskussioner om hur arbetet kan utföras säkrare och mer effektivt. Be om feedback kring vilka arbetssätt som fungerar bra och vilka hinder som finns i vardagen.
Synligt ledarskap, regelbundna dialoger om risker och säkerhet samt uppmärksammande av positiva beteenden bidrar också till att skapa en stark säkerhetskultur. När säkerhet blir en naturlig del av det dagliga arbetet ökar både delaktigheten och efterlevnaden.
Kolla in vår populära guide för det systematiska arbetsmiljöarbetet här >>
Författaren
Laura Fitzgerald
Content Marketing Manager
Laura Fitzgerald is a Content Marketing Manager with EcoOnline. She has been writing about health and safety topics since 2017, with a focus on the areas of improving employee safety engagement and EHS legislation.