Nya direktiv och krav kommer frekvent från EU och det kan vara överväldigande för dig att hänga med. Har du koll på vilka direktiv kopplat till miljö och hållbarhet som påverkar ditt företag och vad du behöver för att uppfylla nuvarande och kommande krav?
Läs vidare för att få en bra översikt om fem saker du som företagare bör känna till.
5 saker du som företagare bör känna till när det gäller miljö- och hållbarhetsrapportering:
1. Europeiska Gröna Given / The European Green Deal
Den "gröna given" syftar till att göra EU till en klimatneutral kontinent till 2050. Detta innebär en mängd kommande direktiv och förordningar från EU:s håll. Vilket resulterar i att alla svenska företag påverkas. Som företagare bör du titta på vad som krävs och hålla dig uppdaterad, för direktiv och standarder kommer fortsätta att komma i många år framöver. Därför är det viktigt att se till att man är i linje med den "gröna given".
Ett av direktiven som träder i kraft i år är nästa punkt:
2. Vad är CSRD och när börjar det gälla?
CSRD står för Corporate Sustainability and Responsibility Directive och är ett EU-direktiv från 1 juli 2024 som sätter krav på stora företag att rapportera om hållbarhet och ansvar. Detta innebär att företag kommer behöva ansvara för all sin hållbarhetspåverkan. CSRD går utöver vanlig hållbarhetsrapportering och påverkar hela företagens hållbarhetsarbete. Genom dessa rapporter hjälper de investerare att driva kapital mot hållbara verksamheter.
Vad är det din verksamhet kommer att behöva rapportera in?
Kopplat till CSRD-förordningen finns det en framtagen standard, som heter ESRS och den är baserat på ESG, dvs Environmental, Sustainable och Governance.
Det finns flera krav i direktivet och ett av dem är att göra en dubbel väsentlighetsanalys. Läs mer om det att göra en dubbel väsentlighetsanalys här
Det handlar om att ta ett större grepp kring hållbarhet som innebär:
- miljö,
- personalrelaterade frågor (sociala frågor)
- motverkande av korruption,
- respekt för mänskliga rättigheter.
Detta är något som ska redovisas i årsredovisningen framöver och granskas av tredje part.
Vilka företag omfattas av CSRD?
Införandet av CSRD kommer att ske successivt under de närmsta åren. Beroende på storlek och omsättning är det olika år som olika företag ska lämna in sin redovisning:
Rapportering 2025 på föregående år
- Alla stora börsnoterade företag med över 500 anställda på EU reglerade marknader
- Företag som redan omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD)
Rapportering 2026 på föregående år
- Stora företag som uppfyller två av följande kriterier:
- Över 250 anställda
- 40 miljoner euro i nettoomsättning
- 20 miljoner euro i balansomslutning
Rapportering 2027 på föregående år
- Börsnoterade små och medelstora företag
- Små och icke-komplexa kreditinstitut och
- Captive försäkringsföretag
För Sverige börjar direktivet gälla 1 juli 2024 och därför kan rapporter lämnas in 2025 eller 2026 beroende på räkenskapsåret.
Det är möjligt för små och medelstora företag att undantas under övergångsperioden från tillämpningen av direktivet fram till 2028. (Källa: Mazars)
3. Vad är CSDDD?
Ett komplement till CSRD är EU-direktivet CSDDD som står för Corporate Sustainability Due Diligence Directive som det togs beslut av EU april 2024. Till skillnad från CSRD sätter CSDDD krav på att företag behöver identifiera, hantera och redovisa risker kring mänskliga rättigheter och miljö i företagets värdekedjor.
Detta gäller både innanför och utanför EU:s gränser och kommer säkerställa att företag tar ansvar för negativa effekter av sina handlingar.
Även här finns det digitala lösningar som förenklar och underlättar rapporterings arbetet. Digitala plattformar kan också hjälpa dig att se kritiska områden och upptäcka risker tidigt i leveranskedjan. Allt detta för att se till att ditt företag upprätthåller efterlevnaden av lagstiftningen.
Vilka företag omfattas av CSDDD?
Sverige har två år på sig att införa den i nationella lagstiftningen. Därefter gäller följande tidsplan för CSDDD
Från 2027
- För företag med 5000 anställda och en nettoomsättning över 1 500 miljoner euro
Från 2028
- För företag med 3000 anställda och en nettoomsättning över 900 miljoner euro
Från 2029
- För företag med 1000 anställda och en nettoomsättning över 450 miljoner euro
4. EU-taxonomin
Det här är kopplat till EU:s gröna giv och verkar för att de investeringar som görs ska vara mer riktade mot hållbara projekt och verksamheter. Ett annat uttryck är grön taxonomi. Med andra ord, det handlar om att kapitalet ska vara mot aktiviteter som gynnar en grön omställning. Taxonomiförordningen började tillämpas i början på 2022.
Taxonomiförordningen fastställer kriterier när en (ekonomisk) verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar.
På så sätt kan investerare förstå och jämföra miljömässiga investeringar när det står hur exempelvis finansiella risker ska hanteras på grund av klimatförändringar, naturkatastrofer, miljöförstöring och sociala problem.
Källa: Finansinspektionen
Vilka företag omfattas av EU-taxonomin?
Den gröna taxonomin har en koppling till CSRD då den följer vilken typ av verksamhet som måste rapportera och när det är aktuellt, se ovan. Läs mer här på Finansinspektionens hemsida, där det står att "alla företag som ska avge en hållbarhetsrapport även ska lämna information om miljömässig hållbarhet enligt kravet i artikel 8 i taxonomiförordningen".
5. EUDR / Avskogningsförordningen
För att minska avskogning och även till att skog förstörs inför EU en avskogningsförordning - EUDR som står EU Deforestation Regulation. Direktivet börjar tillämpas 30 december 2024.
Det här kommer att påverka din verksamhet där du behöver kartlägga din leveranskedja.
Handlar eller exporterar du råvaror såsom:
- trä
- papper,
- gummi,
- soja,
- kakao,
- palmolja,
- maj,
- kött: nötkött och läder
Då gäller det att hålla sig uppdaterad på vilka produkter, även färdiga/kompletta produkter som innefattas. (läs mer på EU:s hemsida): allt handlar om att kunna spåra tillbaka till ursprunget, för att minska miljöpåverkan.
Läs mer om EU: avskogsningsförordning här och hur vår mjukvara kan underlätta för dig
