Agenda 2030

Idag är det alltför många på vår jord som lever under väsentligt sämre villkor än andra, vårt klimat är hotat och vi måste helt enkelt ta action för att förändra det. 2015 kom medlemsländerna i FN överens om att utifrån 17 globala mål gemensamt arbeta för både ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Det vi kallar för Agenda 2030.

Vill du veta hur det går för Agenda 2030, vad det egentligen är, hur Sverige arbetar med Agenda 2030 och hur du själv kan bidra? Läs vidare!

Agenda 2030:
Globala målen för en hållbar utveckling

     
Agenda 2030 är en handlingsplan som tagits fram för att:
●    Avskaffa extrem fattigdom 
●    Minska ojämlikheter och orättvisor i världen 
●    Främja fred och rättvisa 
●    Lösa klimatkrisen

Alla 193 av FN:s medlemsländer har antagit denna mycket ambitiösa plan för att lösa de fyra stora målen ovan. Och tanken är att alla ska bidra: regeringar, myndigheter, företag och även du som privatperson. Det som man främst tänker på är hur kan vi minska vårt miljöavtryck på olika sätt? Men det handlar även om ekonomisk och social hållbarhet.

Visste du att ett av FN:s mål är att specifikt minska farliga kemikalier och detta är också ett av Sveriges miljömål: Ett giftfritt Sverige? Här kan du redan nu bidra genom att fasa ut ohälsosamma kemikalier. 

Mål för Agenda 2030

Målen för Agenda 2030 är 17 stycken till antalet och kallas för de globala målen för hållbar utveckling. Vart och ett av dessa ska vara uppfyllda 2030 med hjälp av olika delmål och indikationer. Det är totalt 169 olika delmål och 231 globala indikatorer.

De globala målen för hållbar utveckling är:

• Ingen fattigdom
• Ingen hunger
• God hälsa och välbefinnande
• God utbildning för alla
• Jämställdhet
• Rent vatten och sanitet
• Hållbar energi för alla
• Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
• Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
• Minskad ojämlikhet
• Hållbara städer och samhällen
• Hållbar konsumtion och produktion
• Bekämpa klimatförändringarna
• Hav och marina resurser
• Ekosystem och biologisk mångfald
• Fredliga och inkluderande samhällen
• Genomförande och globalt partnerskap

Historien bakom Agenda 2030

Agenda 2030 antogs 2015, och infördes efter flera års process, i Rio de Janeiro 2012 och beslutades att detta nya upplägg ta över efter Millenniemålen. Åtta mål som skulle ha uppnåtts 2000–2015 för att skapa en bättre, mer hållbar värld för alla. Hur det gick? Framgångsrikt, men inte tillräckligt. Man kan säga att Agenda 2030 är en fortsättning på Milleniemålen.

Processen bakom den 17 globala målen var omfattande, många personer inkluderades i beslutsfattandet. 2015 genomfördes också en omröstning där över 10 miljoner människor deltog och fick vara med om att tycka till vad de globala målen skulle innehålla.

Alla FN:s 193 medlemsländer kom alltså överens om den mest transparenta och ambitiösa plan som någonsin gjorts, för att skapa en mer hållbar värld. Det är upp till var och en av medlemsländerna att skapa en delegation som övervakar och ser till att arbetet med Agenda 2030 går enligt plan i det egna landet. FN:s s roll är att inspirera till bäst praxis, förmedla kunskap och följa upp. Inom Europa är det EU som har ansvar att följa upp och det finns detaljerad information om utvecklingen.

Agenda 2030 är ett frivilligt ramverk

Även om Agenda 2030 inte är en lag, det är upp till var och en av medlemsländerna att uppfylla målen, ser man det ändå som nödvändigt att genomföra. Varje land får stöd (informationsmaterial, medel mm.) i utvecklingsarbetet genom FN, vilket kan vara särskilt viktigt i utvecklingsländer.

Eftersom det inte är en lag, kan det vara svårt att få med sig människor på tåget mot en mer hållbar utveckling. Därför är det så viktigt med information och kunskap kring vår planet och det arbete som FN gör för att upplysa och stötta organisationer, skolor, företag och privatpersoner som vill hjälpa till att förändra världen.

Tack vare många eldsjälar kan man säga att arbetet går framåt med Agenda 2030, men att vi behöver göra mer. Ingen lag – men en uppmaning om att ta sitt ansvar. 

Hur går arbetet med Agenda 2030?

Det går både bakåt och framåt kan man säga. Enligt FN.s globala lägesrapport från 2020, går fler i skolan, fler har tillgång till sanitet och rent vatten, och välståndet har allmänt ökat sedan de senaste 10 åren.

Ur en negativ synpunkt så svälter fler än någonsin, människor som befinner sig på flykt från krigsdrabbade länder ökar, ekosystemen är hotade och de globala utsläppen från växthusgaser ser inte ut att bli bättre, snarare sämre.

Inom Europa är det flera länder som uppfyllt Globala Målet 9: Hållbara Städer och Samhällen men skillnaden är stor. När det gäller Globala Målet 13: Bekämpa Klimatförändringarna är utmaningarna stora i hela Europa. 

Här kan du själv gå in och se olika data, ranking och trender: Europe Sustainable Development Report 2022

Sverige och Agenda 2030

I Sverige pågår arbetet med Agenda 2030 för fullt och genom bl a FN-förbundet har olika initiativ gjorts. Glokala Sverige var ett samverkansprojekt över hela Sverige där både regioner och kommuner deltog för att kunna engagera och sprida kunskap om Agenda 2030.

Inom Europa ligger Sverige på andra plats, (Finland ligger på första plats) där flest delmål har uppfyllts. Som du ser nedan finns det tre boxar som är gröna, vilket innebär att dessa tre globala mål har Sverige uppfyllt. Pilarna indikerar utvecklingen inom det målet.

Här kan du enkelt ladda ner Sveriges översikt, som PDF (baserat på Europe Sustainable Development Report 2022)

Man mäter framgångarna i olika färger som symboliserar och indikerar hur länderna ligger till på de olika globala målen. Röd och orange färg indikerar att det fortfarande finns utmaningar att klara av på olika sätt, medan gul och grön indikerar framgång.

Förutom att Sverige följer planen för de globala målen nationellt, ska vi också stötta andra länder i deras arbete och det kopplas till begreppet "Leave no one behind": den centrala idén att ingen ska lämnas utanför. De globala målen kan med andra ord inte anses vara uppfyllda, om inte alla länders också är det.

Därför är Agenda 2030 ett inkluderande arbete, där länderna hjälper varandra i den mån man kan. Exempelvis hjälper Sverige till genom ekonomiskt stöd och genom att ta emot människor från krigsdrabbade länder.  

Det här kan du bidra med

Det finns många olika insatser du kan göra som privatperson och även som anställd. Utgångspunkten för Agenda 2030 är att alla ska bidra!

Här är några bra tips:

• Satsa på mer energieffektiva alternativ (bergvärme eller solceller)
• Sänk värmen inomhus
• Minska energianvändningen (länk till mer information)
• Duscha mindre
• Handla endast det du behöver
• Minska bil- och flygåkandet
• Köp second hand och skänk bort kläder
• Kompostera - ditt avfall blir biogas och biogödsel
• Dela inköp av t ex trädgårdsmaskiner med andra: delningsekonomi
• Välja miljövänliga alternativ eller ekologiska varor
• Engagera dig kring hållbarhet: skänk pengar till en välgörenhetsorganisation

Ta också del av den här artikeln, där får du 10 konkreta tips kring hållbarhetsarbete 

För dig som vill ha inspiration kring hur ditt företag kan minska sin vattenkonsumtion, energiförbrukning och mängden avfall, läs den här artikeln (extern källa).

Vanliga frågor

Vad är SDG?
Denna förkortning står för Sustainable Development Goal och på svenska motsvarar det Globala Målen för Hållbar Utveckling.

Vad är ESG?
ESG står för Environmental, Social and Governance och är ett sätt att bedöma företag utifrån andra aspekter än dess ekonomiska resultat. Till exempelvis policies som rör hållbarhet, miljö och arbetsmiljö samt hur nöjda anställda är. Läs mer här

Vilket globalt mål är det viktigaste?
Det är svårt att säga då tanken är att alla mål ska uppfyllas men Globala Målet 5: Jämställdhet anses vara en grund för att kunna uppfylla övriga mål. Finns det ingen jämn balans mellan kvinnor och män framöver blir det svårt att få ett ekonomisk, socialt och miljömässigt hållbart samhälle.

Är CSRD kopplat till Agenda 2030?
CSRD är EU:s ramverk - Corporate Sustainability Reporting Directive - och det är i allra högsta grad kopplat till Agenda 2030. Framöver kommer hållbarhetsredovisning vara krav för de flesta verksamheterna men många gör redan nu exempelvis en dubbel väsentlighetsanalys.

Vad är hållbarhetsrapportering?
Under 2024 kommer det nya krav kring rapportering av hållbarhet och det kommer att kopplas till olika verksamheters insatser kring ESG (se ovan). Vilket fokus man har som företag är lite olika, här kan du läsa mer om trender inom hållbarhetsredovisning