Hygieniska gränsvärden

Utsätts du för kemiska ämnen och luftföroreningar på ditt arbete? Det är du i så fall inte ensam om. Halten av många kemiska ämnen kan bli skadlig om den överstiger en viss nivå, något som vanligen brukar kallas för det hygieniska gränsvärdet. Men var går gränsen för vad som är skadligt, hur mäter du luftföroreningar, och hur håller man sig under det hygieniska gränsvärdet på arbetsplatsen?

I den här artikeln får du mer kunskap om hygieniska gränsvärden för kemikalier, hur olika ämnen påverkar din och dina kollegors kroppar samt vilka skyldigheter som gäller på din arbetsplats.

Vad är hygieniska gränsvärden?

Det finns massor av kemiska ämnen i luften omkring oss, så även på arbetsplatsen. En del är mer skadliga än andra. Det hygieniska gränsvärdet för ett ämne är den högsta tillåtna halten av ämnet i luften som du och dina kollegor andas in på arbetsplatsen. Ansvarig myndighet i Sverige för att ta fram hygieniska gränsvärden för olika ämnen är Arbetsmiljöverket. I sina föreskrifter om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön (AFS 2023:14) listas omkring 500 olika kemiska ämnen eller ämnesgrupper.

Gränsvärden finns för olika typer av luftföroreningar, såväl enskilda ämnen (exempelvis aceton eller svaveldioxid) som blandningar av ämnen (exempelvis oljedimma eller trädamm). Följande är exempel på olika former av luftföroreningar:

• Damm
• Rök
• Dimma
• Gas
• Ånga

Ett lagkrav att ha koll på luftföroreningar

Hygieniska gränsvärden finns för att se till att halten av luftföroreningar på arbetsplatsen är så låg som möjligt. En luftförorening beskrivs av Arbetsmiljöverket som ”ett ämne eller blandning av ämnen i luft som över en viss halt kan medföra ohälsa”.

Hygieniska gränsvärden gäller luftföroreningar och alltså inandning. När det gäller vätskor kan dessa avge hälsofarliga ångor om de innehåller lättflyktiga ämnen och det är dessa ångor (eller dimma och damm) som det finns gränsvärden för.

Arbetar du exempelvis som frisör utsätts du nog dagligen för kemiska produkter i form av hårspray och färger. Är du hantverkare riskerar du att andas in damm och andra partiklar från olika typer av ytbehandling. De hygieniska gränsvärdena baseras på en sammanvägning av föroreningarnas hälsoskadliga effekter och de tekniska och ekonomiska förutsättningar som arbetsplatsen har att begränsa halten av ämnena i luften.

Dessa värden får som utgångspunkt aldrig överskridas och det är dessutom viktigt att alltid försöka hålla halten luftföroreningar på en så låg nivå som möjligt, även när halten ligger under det hygieniska gränsvärdet. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att vidta åtgärder så att de hygieniska gränsvärdena inte överskrids och detta ska göras enligt den så kallade åtgärdstrappan. Den återfinns i AFS 2023:10, 7 kap. I korthet innebär den att förekommer det kemiska ämnen på arbetsplatsen ska de i möjligaste mån hanteras i ett slutet system så att medarbetare inte alls exponeras för dem. Är detta inte möjligt ska man använda punktutsug, dragskåp eller andra typer av tekniska skyddsåtgärder för att skydda arbetstagarna.

Först om inga andra åtgärder är möjliga eller tillräckliga ska man ta till personlig skyddsutrustning, exempelvis andningsskydd, som ett sistahandsalternativ.

Olika typer av hygieniska gränsvärden

Det finns olika typer av gränsvärden. Följande kategorier är bra att känna till:

• Nivågränsvärden
• Korttidsgränsvärden
• Biologiska gränsvärden

Nivågränsvärden

Det man vanligen menar med hygieniskt gränsvärde heter egentligen nivågränsvärde. Det är den maximala genomsnittliga halt som det får finnas av ett specifikt ämne i inandningsluften under en åttatimmarsperiod. Det motsvarar en hel arbetsdag. Nivågränsvärden får aldrig överskridas. Läs mer här på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Arbetar du 12-timmarspass så gäller andra gränsvärden, för att det inte ska bli missvisande. Dessa kan räknas ut med en matematisk formel, där gränsvärdet multipliceras med 8/12. Exponeras man för skadliga ämnen under en längre tid kan dess effekt bli större, och man kan behöva sätta in extra skyddande åtgärder.

Korttidsgränsvärden 

Eftersom nivågränsvärdena avser genomsnittshalten under en hel arbetsdag betyder det att halten under kortare perioder av arbetsdagen kan ligga över nivågränsvärdet så länge medelvärdet för hela dagen fortfarande ligger under. Men det är självklart inte hälsosamt att exponeras för alltför höga halter av olika ämnen även under kortare tid. Därför har många ämnen även så kallade korttidsgränsvärden vilka förkortas KGV. Då är mätperioden endast 15 minuter, och ibland ännu kortare än så, till exempel för ammoniak och akrylsyra. Korttidsgränsvärden kan vara antingen bindande eller endast vägledande.

Biologiska gränsvärden 

Hygieniska gränsvärden gäller, som beskrivits ovan,  halter i inandningsluften. En del ämnen, såsom bly, kadmium och kvicksilver kan också ansamlas i kroppen över tid. För dessa finns även så kallade biologiska gränsvärden  vilka istället anger gränser för hur mycket av ett ämne som får finnas i kroppen. Halten mäts då i blodet och om den ligger över det undre gränsvärdet (den så kallade åtgärdsgränsen) måste arbetsgivaren utreda vad exponeringen beror på och vidta åtgärder för att minska denna. Om halten ligger över det övre gränsvärdet (den så kallade avstängningsgränsen) får arbetstagaren inte sysselsättas i arbete med ämnet innan halten i blodet sjunkit. Mer om detta går att läsa AFS 2023:15, 7 kap.

Gränsvärden för särskilt riskabla kemikalier 

Nu ska vi titta närmare på några olika grupper av skadliga kemiska ämnen kemiska grupper, som är vanligt förekommande omkring oss. Hälsofarliga kemikalier som det är extra viktigt att skydda sig mot. En förkortning att känna till är CMR (cancerogena, allergena och reproduktionsstörande)

Cancerframkallande kemikalier 

Effekter av cancerframkallande kemiska ämnen syns inte direkt på kroppen, vilket gör dem extra svåra att hålla koll på. Generellt sett ökar risken med tidsperioden för exponeringen samt halten. Att hålla koll på gränsvärdet är därför mycket viktigt för att minimera risken. En del cancerframkallande kemiska ämnen är helt förbjudna att använda i arbetslivet, medan andra kräver ett särskilt tillstånd.

Allergiframkallande kemikalier 

En stor grupp kemiska ämnen är allergiframkallande, vilket betyder att en exponering för dem kan göra att man utvecklar en allergi. Ofta handlar det om eksem eller astma. Har man väl utvecklat en allergi kan även exponering för mycket låga halter utlösa en kraftig allergisk reaktion. Gränsvärdena för dessa ämnen är därför särskilt låga. 

Gränsvärden för särskilt riskabla kemikalier – ett angränsande område av kemikalier som är viktigt för dig att känna till

Nu ska vi titta närmare på några olika grupper av skadliga kemiska ämnen , som är vanligt förekommande omkring oss. Hälsofarliga kemikalier som det är extra viktigt att skydda sig mot. En förkortning att känna till är CMR (cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande ämnen). En annan grupp av ämnen att vara extra uppmärksam är de som kan orsaka allergi, antingen hos huden eller luftvägarna.

För att hantera CMR-ämnen och allergiframkallande ämnen på arbetsplatsen gäller särskilda regler, AFS 2023:10, 8 kap.

Till exempel får kemiska produkter som är CMR-klassade bara hanteras om arbetsgivaren genomfört en dokumenterad utredning som visar att de inte är möjliga att ersätta med mindre skadliga alternativ. Likadant krävs det utbildning för att hantera produkter som är klassade som allergiframkallande på grund av att de innehåller vissa specifika ämnen, exempelvis akrylater.

Cancerframkallande ämnen

Effekter av cancerframkallande kemiska ämnen syns inte direkt på kroppen, vilket gör dem extra svåra att hålla koll på. Generellt sett ökar risken med tidsperioden för exponeringen samt halten. Att hålla koll på gränsvärdet är därför mycket viktigt för att minimera risken. En del cancerframkallande kemiska ämnen är helt förbjudna att använda i arbetslivet, medan andra kräver ett särskilt tillstånd. Cancerframkallande ämnen har anmärkning C i listan över hygieniska gränsvärden (bilaga 1) i AFS 2023:14.

Mutagena ämnen

Dessa ämnen kan skada vår arvsmassa vilken ligger till grund för hur vår kropp och våra celler byggs upp och förnyas. Att utsättas för mutagena ämnen kan därmed ge upphov till allvarliga konsekvenser för hälsan.

Reproduktionsstörande ämnen

Den här gruppen ämnen stör människans fortplantningsförmåga. De kan sätta sig på mänskliga könsceller och därmed förändra cellens arvsmassa. Ämnena kan även skada ett foster, och det är därför extra viktigt att kvinnor i fertil ålder, särskilt om de är gravida, tar extra hänsyn till vilka kemiska ämnen de utsätter sig för i arbetet. Reproduktionsstörande ämnen har anmärkning R i listan över hygieniska gränsvärden (bilaga 1) i AFS 2023:14 .

Allergiframkallande kemikalier

En stor grupp kemiska ämnen är allergiframkallande, vilket betyder att en exponering för dem kan göra att man utvecklar en allergi. Ofta handlar det om eksem eller astma. Har man väl utvecklat en allergi kan även exponering för mycket låga halter utlösa en kraftig allergisk reaktion. Gränsvärdena för dessa ämnen är därför särskilt låga. Allergiframkallande ämnen har anmärkning S i gränsvärdeslistan (bilaga 1) i AFS 2023:14.
(S står för sensibiliserande, vilket är ett annat ord för allergiframkallande).

Läs gärna mer här om hantering av kemikalier och farliga ämnen på din arbetsplats

Så här absorberas kemiska ämnen

Via luften

Det är lätt att tro att kemikalier enbart tas upp via luftvägarna, eftersom man ofta pratar om luftföroreningar. Och det stämmer att vi andas in väldigt många kemiska ämnen. Några förekommer i luften i form av gaser och några förekommer som små vätskedroppar (dimma). Ytterligare andra förekommer som fasta partiklar, det vill säga damm.  

Hur stora partiklarna är påverkar hur långt ner i luftvägarna de kommer och därför brukar man dela in damm i olika så kallade fraktioner.  Inhalerbart damm är de partiklar som vi andas in genom näsa och mun, medan respirabelt damm är de allra minsta partiklarna som når längst ner i lungorna och därför orsakar störst skada. Många ämnen som förekommer i partikelform har därför ett hygieniskt gränsvärde för inhalerbart damm och ett för respirabelt eftersom mindre partiklar anses mer skadliga.

Via huden

Vissa kemiska ämnen kan också tas upp via huden, framför allt vätskor och gaser. Lösningsmedel löser upp fettet i huden och möjliggör för andra kemiska ämnen att tränga in i kroppen och kan orsaka skador på andra ställen. Ämnen som lätt tas upp av kroppen via huden har en särskild markering i listan över ämnen med hygieniska gränsvärden (anmärkning H). Det innebär att det hygieniska gränsvärdet bara ger ett tillräckligt skydd om man samtidigt ser till att skydda sig mot exponering via huden.

Mätning av gränsvärden är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet

En viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbete som varje arbetsplats ska implementera, handlar om att undersöka de risker som finns i arbetet. Kemiska risker är en del av detta. Ibland räcker det inte att göra en riskbedömning av de kemikalier som du och dina kollegor hanterar i arbetet, utan det krävs att ni även mäter nivåerna av ämnena för att kunna bedöma riskerna och sätta in rätt skyddsåtgärder så att ni håller sig inom de hygieniska gränsvärdena.

Vid en riskbedömning är det viktigt att ha med följande aspekter i åtanke: 

• Vilka kemikalier som hanteras på arbetsplatsen. Tänk på att ni även behöver riskbedöma ämnen som bildas under arbetet, t ex avgaser, slipdamm och svetsrök.
• Utsätts arbetstagarna för flera olika kemiska ämnen samtidigt? I så fall kan den totala hälsoskadliga effekten som ämnena har bli större än om ni hanterar dem var för sig.
• Hur stora mängder ni hanterar.
• På vilket sätt hanteringen går till: Om man sprayar ett ämne så att det bildas vätskedimma eller upphettar det så att det förångas blir halterna i luften högre. Är arbetet mer fysiskt krävande och om man blir andfådd så ökar också upptaget av luftburna ämnen

Vid riskbedömningen är det bra att ta hjälp av säkerhetsdatablad och annan dokumentation som kan ge information om riskerna med användandet. Om du utifrån riskbedömningen inte kan utesluta att de hygieniska gränsvärdena i något fall överskrids ska arbetsgivaren ta hjälp av till exempel företagshälsovården eller annan experthjälp för att planera och genomföra mätningar.

När du och dina kollegor mäter kan ni antingen utföra en: 

• exponeringsmätning, som mäter de nivåer som arbetstagarna faktiskt utsätts för och andas in. 
• emissionsmätning, som mäter nivåerna av ämnen där de släpps ut, som exempelvis vid en maskin.

Det är viktigt att mätningen görs på ett korrekt sätt, så att man verkligen får svar på de frågor man ställer. Mätningarna ska spegla de faktiska halter som arbetstagarna faktiskt utsätts för, eller som maskinerna faktiskt genererar.

På så vis får du ett tillförlitligt resultat och kan se om de hygieniska gränsvärdena överskrids.

I slutändan handlar det om att sätta in rätt åtgärder som exempelvis anpassad ventilation och andningsskydd eller annan personlig utrustning, för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen.

Läs mer om exponering här

Vanliga frågor om hygieniska gränsvärden

Vad betyder hygieniska gränsvärden? 

Hygieniska gränsvärden är en samling olika maxhalter för olika kemikalier som kan ha en skadlig effekt på oss människor. På i princip alla arbetsplatser hanteras någon form av kemiskt ämne. Överstiger halten i luften gränsvärdet innebär det en hälsorisk enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. 

 Hur vet jag om vilka hygieniska gränsvärden som gäller för en kemikalie?

Om det rör sig om en kemisk produkt kan du titta i produktens säkerhetsdatablad under avsnitt 8.1. Där listas de olika hygieniska gränsvärden som gäller för produkten. Vill du vara på den säkra sidan kan du även titta vilka enskilda ämnen produkten innehåller under avsnitt 3 och därefter se vilka av dem som är upptagna i gränsvärdeslistan (bilaga 1) i AFS 2023:14. För ämnen som inte har ett säkerhetsdatablad, exempelvis olika typer av damm, behöver du titta direkt i gränsvärdeslistan för att se om det finns ett hygieniskt gränsvärde för det ämnet eller den ämnesgruppen.

Hur vet jag om jag utsätts för skadliga nivåer av farliga ämnen på min arbetsplats? 

Som en del av arbetsplatsens arbetsmiljöarbete ska riskerna bedömas och eventuella åtgärder sättas in. Det är arbetsgivarens ansvar, som tillsammans med skyddsombud löpande går igenom och utvärderar riskerna. Råder det osäkerhet kring nivåerna av kemiska ämnen är skadliga så ska mätningar göras. Vänd dig till din arbetsgivare eller skyddsombud om du vill veta mer om just din specifika arbetsplats. 

Vad kan man göra för att minimera riskerna för exponering av farliga kemiska ämnen? 

Farligheten hos kemikalier och kemiska ämnen beror på hur mycket du exponeras för samt i hur lång period. Varje arbetsplats ska ha utarbetade rutiner för hanteringen av de kemiska ämnena som finns där. Det kan handla om att ha på sig speciell skyddsutrustning, eller att medarbetare (och även entreprenörer) bara får hantera de kemiska ämnena under en kort period eller i särskilda utrymmen.

Du kan också se över hur hanteringen sker, genom att till exempel pensla på en kemikalie istället för att spraya kan du minska halterna i luften och därmed exponeringen via inandning.

Det är mycket viktigt att alltid följa de lokala rutinerna och instruktionerna, så att hälsofarliga effekter hålls till absolut minimum.