Farliga ämnen och kemikalier på arbetsplatsen: En komplett guide

Kemikalier finns överallt – i hemmet, i maten, och framför allt på arbetsplatsen. Trots att kemiska ämnen är nödvändiga för många branscher, förknippas de ofta med faror. Att förstå, hantera och förebygga riskerna med dessa ämnen är avgörande för både personalens hälsa och miljön.

I den här guiden går vi igenom vad som kännetecknar farliga ämnen, hur de klassificeras och hur din verksamhet kan säkra arbetsmiljön i enlighet med svenska föreskrifter.

Innehållsförteckning: 

• Vad är farliga ämnen och på vilka sätt skadar de?
• Klassificering och märkning av kemikalier (CLP och UFI)
• Ansvaret för kemikaliehanteringen i Sverige
• Så säkrar du arbetsmiljön mot kemiska risker
• Kemikalier och miljöpåverkan
• Vanliga frågor

Vad är farliga ämnen och på vilka sätt skadar de?

Enligt Svenska Naturskyddsföreningen är en kemikalie ett kemiskt ämne eller en blandning av kemiska ämnen. Även om allt omkring oss består av kemikalier, syftar termen ”farliga ämnen” på dem som kan skada människan, djur eller miljö.

Farliga kemiska ämnen delas in i kategorier baserat på deras egenskaper:

Fysikaliska faror

Dessa ämnen kan orsaka olyckor genom sina fysikaliska egenskaper, exempelvis:

• Explosiva och brandfarliga vätskor (t.ex. bränslen, lösningsmedel).
• Ämnen som kan orsaka kraftiga reaktioner vid kontakt med andra ämnen eller hög värme.

Hälsorisker (toxiska ämnen)

Dessa ämnen kan leda till allvarliga hälsoproblem, från mild irritation till livshotande sjukdomar:

• CMR-ämnen: Ämnen som kan orsaka Cancer, Mutationer på arvsmassan eller skada Reproduktionen.
• Hormonstörande ämnen: Påverkar kroppens funktioner och utveckling.
• Allergener: Ämnen som orsakar allergiska reaktioner eller överkänslighet (t.ex. epoxi, diisocyanater).
• Toxiska ämnen: Generellt giftiga kemikalier. På en arbetsplats handlar det ofta om rengöringsmedel, bensin, oljor eller bekämpningsmedel.

Miljöfaror

Dessa ämnen skadar ekosystem och natur, till exempel:

• PBT-ämnen: Ämnen som är svårPersistenta (svårnedbrytbara), Bioackumulerande och Toxiska.
• SVHC-ämnen (Substances of Very High Concern): Extremt farliga ämnen som kräver särskilda tillstånd enligt REACH-förordningen. Notera att SVHC-ämnen finns i CSRD-direktivet och under E:et, i ESG (environmental)

Klassificering och märkning av kemikalier (CLP och UFI)

För att garantera säkerheten måste alla kemiska produkter som säljs inom EU klassificeras, märkas och förpackas enligt EU-förordningen CLP (Classification, Labelling and Packaging).

CLP – Din nyckel till faroinformation

Leverantören ansvarar för att produkten är korrekt märkt. Märkningen ska innehålla:

• Produktens namn.
• Faropiktogram: Symboler som snabbt visar risktypen (t.ex. eld för brandfarligt, dödskalle för giftigt).
• Signalord: T.ex. ”Fara” eller ”Varning”.
• H-fraser (faroinformation) och P-fraser (skyddsföreskrifter).

Exempel på några av de varningssymboler som finns för kemiska produkter. De heter faropiktogram eller farosymboler.

UFI-kod (Unik Formuleringsidentifierare)

Sedan 2021 måste produkter som klassificeras som farliga för hälsa eller fysik ha en UFI-kod (16 tecken lång). Denna kod underlättar för Giftinformationscentralen att snabbt identifiera den exakta sammansättningen av produkten vid ett nödläge.

Säkerhetsdatabladet (SDB)

Säkerhetsdatabladet är den mest omfattande källan till information om farliga ämnen. Det är leverantörens skyldighet att tillhandahålla SDB i rätt format och på svenska. Som arbetsgivare är du ansvarig för att SDB är tillgängliga och uppdaterade.

OBS! Om kemikalier flyttas över till en annan behållare på arbetsplatsen (som inte är för omedelbar användning), är det arbetsgivarens ansvar att se till att även denna behållare är korrekt märkt med faroinformation.

Ansvaret för kemikaliehanteringen i Sverige

Kemikaliehantering är tätt kopplat till ditt företags systematiska arbetsmiljöarbete (SAM).

Arbetsgivarens ansvar

Det är alltid du som arbetsgivare som bär det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är säker och att medarbetarna skyddas från farliga ämnen. Detta innebär bl a att:

Stöd från myndigheter och lagstiftning

Här gäller både svenska föreskrifter och det som finns enligt EU:s regler:

• Arbetsmiljöverket (AV): Myndigheten som övervakar att arbetsmiljölagen och föreskrifterna om Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2023:1) följs. Läs mer här >>
• Miljöbalken styr om du har en tillståndspliktig verksamhet.
• REACH (EU-förordning): Står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. Detta är EU:s grundläggande lagstiftning som syftar till att registrera, utvärdera och begränsa kemiska ämnen inom EU för att skydda hälsa och miljö

Så säkrar du arbetsmiljön mot kemiska risker

På de flesta arbetsplatser förekommer kemisk exponering – allt från frityrolja och hårspray till svetsrök och industriella lösningsmedel.

Undersök och riskbedöm

För att säkra arbetsmiljön måste du systematiskt undersöka och bedöma de kemiska riskerna. Det innebär att:

• Identifiera riskkällor: Vilka kemikalier finns? Vilka farliga ämnen skapas under processer (t.ex. damm, rök)?
• Bedöm exponeringen: Hur, hur ofta och hur mycket exponeras personalen?
• Fastställ åtgärder: Vilka försiktighetsåtgärder behövs?

Förebyggande åtgärder (STOP-principen)

För att minimera risker måste åtgärderna prioriteras enligt STOP-principen, där de säkraste lösningarna alltid kommer först:

• Substitution/Eliminering med exempelvis åtgärden: byt ut farliga ämnen mot mindre farliga eller ta bort dem helt.
• Tekniska lösningar med exempelvis åtgärden: kapsla in processer eller förbättra ventilationen.
• Organisatoriska åtgärder med exempelvis åtgärder som förändra arbetsrutiner och utbilda personal.
• Personlig skyddsutrustning med exempelvis åtgärder som handskar, andningsskydd och skyddsglasögon.

Särskilda utbildningskrav

Vid arbete med särskilt farliga ämnen, som t.ex. epoxi, diisocyanater och vissa CMR-ämnen, är det ett lagkrav att personalen har genomgått särskild utbildning och att dokumentation finns.

Kemikalier och miljöpåverkan

Även om de flesta utsläpp av farliga ämnen kommer från större industrier, har alla verksamheter ett ansvar att minimera sin miljöpåverkan.

Många kemikalier är inte fullständigt nedbrytbara. Detta innebär att de, trots moderna reningsverk, fortsätter ut i sjöar och vattendrag där de rubbar ekosystemen och ackumuleras i näringskedjan.

Din verksamhet kan bidra genom att:

• Alltid prioritera substitution mot miljövänligare alternativ.
• Ha strikta rutiner för hantering av kemiskt avfall och farligt gods.
• Säkra att farliga ämnen inte hälls ut i avlopp eller dagvatten.

Det är också viktigt att din verksamhet tänker på:

• Förebyggande: Undersök de kemiska riskerna på din arbetsplats genom att göra en regelbunden riskbedömning.
• Kunskap: Se till att all personal är informerad om riskerna, förstår skyddsrutinerna och var SDB finns.
• Skydd: Använd alltid rekommenderad personlig skyddutrustning och se till att den är lämplig för den specifika kemikalien och uppgiften.
• Lagring och förvarning: Förvara toxiska och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt och enligt tillverkarens rekommendationer (SDB avsnitt 7).