Vad är en kemisk arbetsmiljörisk? Vilken AFS ska du ha koll på?
I det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM finns det krav kring kemisk arbetsmiljörisk. Här reder vi ut vad det innebär och vad du måste göra som arbetsgivare kring kemikalier.
De huvudsakliga reglerna kring kemiska arbetsmiljörisker hittar du i AFS 2023:10, avdelning V. Bestämmelserna är uppdelade i fyra olika kapitel:
Kapitel 7 innehåller generella bestämmelser som gäller för alla kemiska riskkällor. Här hittar du bland annat reglerna kring kemikalieförteckning, riskbedömning och skyltning på arbetsplatsen.
Kapitel 8 innehåller särskilda regler som gäller för vissa typer av kemiska riskkällor, t.ex. ämnen som är cancerframkallande eller allergiframkallande.
Kapitel 9 innehåller regler som gäller för risker som förekommer tillsammans med kemiska riskällor, till exempel arbete i explosionsfarlig atmosfär eller i slutna utrymmen där det kan förekomma låg syrehalt eller hälsofarliga gaser.
Kapitel 10 innehåller specialregler som gäller för specifika grupper av kemikalier, till exempel gaser, blybatterier och bekämpningsmedel.
I dessa föreskrifter specificeras kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete med avseende på kemiska risker och kemisk riskbedömning. Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall orsakade av kemiska riskkällor.
Föreskrifterna gäller alla verksamheter där kemiska riskkällor kan förekomma. I skyldigheterna ingår bland annat att undersöka och bedöma risker, vidta riskbegränsande åtgärder, planera olycksberedskap, ta fram dokument och märka behållare och rörledningar.
Kemiska arbetsmiljörisker: I AFS 2023:10 (tidigare 2011:19) ingår bland annat följande krav för dig som arbetsgivare:
1. Kemikalieförteckning 2. Riskbedöm kemikalier 3. Skyltning och märkning 4. Särskilda krav vid hantering av allergiframkallande ämnen 5. Särskilda krav vid hantering av CMR-ämnen 6. Informera och håll dokument tillgängliga
I den här artikeln går vi genom dessa sex områden. De ger dig en bra utgångspunkt för en trygg och säker arbetsplats.
1. Kemikalieförteckning och säkerhetsdatablad
Alla kemiska riskkällor som kan förväntas förekomma i verksamheten ska identifieras och skrivas ned i en lista. Krav på kemikalieförteckning ställs också i förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (1998:901) .
Varje kemisk riskkälla ska förtecknas med namn och det ska framgå vilken typ av fara riskkällan har (brandfarlig, cancerogen etc), på vilken plats den förekommer i verksamheten samt om det finns hygieniska gränsvärden eller andra särskilda regler.
En kemisk riskkälla är något som på grund av sitt innehåll av kemiska ämnen kan orsaka skada. Det kan vara farliga kemiska produkter eller andra produkter med farliga egenskaper (till exempel läkemedel, hygienprodukter etc.) men också varor eller material. En kemisk riskkälla kan också vara något som bildas vid hantering (till exempel avgaser, slipdamm etc.).
För farliga kemiska produkter ska leverantören lämna säkerhetsdatablad till yrkesmässiga användare. För produkter som säljs på den svenska marknaden ska de vara på svenska och anpassade till svenska förhållanden. Säkerhetsdatabladen ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen.
Kom ihåg att skyddsblad är en kortare ”sammanfattning” av ett säkerhetsdatablad och ersätter inte säkerhetsdatablad.
2. Riskbedöm kemikalier och kemiska riskkällor
I föreskrifterna ställs krav på att riskerna med kemiska ämnen i produkter och processer kartläggs. Du är skyldig att undersöka vilka risker som finns, att göra en riskbedömning av kemikalier och att sedan åtgärda riskerna. Förutom den svenska lagstiftningen finns det även krav inom EU genom REACH-förordningen.
Att identifiera kemiska risker i arbetsmiljön görs via en bra riskbedömning av kemikalier och du behöver som arbetsgivare läsa om riskkällorna, till exempel i säkerhetsdatablad. Det är också bra att kollegor med erfarenhet av arbetet med riskkällan deltar i riskbedömningen.
Resultatet av riskbedömningen ska dokumenteras och riskbedömning ska utföras så ofta som förhållandena i verksamheten kräver det. Till exempel ska den uppdateras vid ändrad användning eller när ny information finns tillgänglig som gör att riskbedömningen kan komma att ändras.
Utifrån vilka risker du identifierar bedömer du och dina kollegor sedan vilka åtgärder som är nödvändiga för att helt eliminera riskerna eller sänka dem till en acceptabel nivå. Det är viktigt att se till att de åtgärder ni kommer fram till under riskbedömningen verkligen genomförs och fungerar som det är tänkt.
Kommer ni till exempel fram till att man ska ha skyddshandskar när man arbetar med en viss kemikalie är det viktigt att medarbetarna får tydliga instruktioner om det och också att dessa efterlevs i praktiken. Det är på så sätt man minskar på de kemiska risker som finns i arbetsmiljön.
Kom ihåg! Det allra bästa är att få bort den kemiska risken helt och här kan en process kring substitution underlätta. Läs mer om substitution här
3. Skyltning och märkning
Skyltning av vissa områden, lokaler och inhägnader där så stora mängder lagras att det kan utgöra en risk ska skyltas med faropiktogram enligt CLP-förordningen för att visa vilka risker det finns med de kemikalier som lagras där.
Skyltning med faropiktogram enligt CLP krävs också på synliga rörledningar som innehåller en farlig kemisk produkt. De ska också märkas med produktens namn och med pilar för att visa strömningsriktningen.
Faropiktogram (ibland även kallad farosymboler) ser ut så här. Har du gamla produkter med orange etikett, måste dessa märkas om.
Tips! Ladda ner vår översikt/poster och printa ut för att öka förståelsen av faropiktogram / farosymboler.
4. Särskilda krav vid hantering av allergiframkallande ämnen
Ämnen som kan ge allergi vid inandning eller vid hudkontakt kräver särskild uppmärksamhet.
Det ställs ytterligare krav vid riskbedömningen av dessa produkter. Det ska bland annat finnas skriftlig dokumentation som anger hur funktionen hos ventilation och arbetsutrustning ska kontrolleras.
Områden där det sker öppen hantering av allergiframkallande ämnen ska skyltas för att det skall framgå vilka risker som finns inom området. Skyltarna ska också visa vilka ämnen det handlar om.
För produkter med innehåll av vissa ämnen (isocyanater, akrylater med flera) finns dessutom krav på utbildning och läkarundersökningar, så kallade medicinska kontroller. Dessa bestämmelser återfinns dels i AFS 2023:10, 8 kap. och dels i AFS 2023:15, 4-5 kap. Här kan du läsa mer om dessa krav.
5. Särskilda krav vid hantering av CMR-ämnen
Ämnen som kan orsaka cancer, skador på arvsmassan eller reproduktionsförmågan (kallas för CMR-ämnen) får inte användas om det är tekniskt möjligt att ersätta dem med mindre farliga ämnen. En utredning ska visa att en ersättning inte är möjlig.
Utöver de allmänna reglerna om kemiska produkter finns det särskilda regler vid hantering av CMR-klassificerade produkter. Till exempel ska övervakning ske av funktionen hos utrustning, process eller ventilation, för att kunna upptäcka oförutsedda händelser eller olycksfall som kan innebära ökad risk för exponering av CMR-ämnen.
I de fall medarbetare exponerats för misstänkt skadliga nivåer av denna typ av produkter ska dessa personer också registreras i ett exponeringsregister. Syftet är att registret ska användas i framtida utredningar om eventuella sjukdomssamband. När det gäller cancerframkallande och mutagena produkter ska uppgifterna bevaras i 40 år. För reproduktionsstörande ämnen ska uppgifterna sparas i minst fem år.
Notera: Sedan april 2024 finns det också ytterligare krav kring reproduktionsstörande ämnen, läs mer om det här
6. Informera och håll dokument tillgängliga
Arbetstagarna ska få information om vilka hälso- och olycksfallsrisker som de kemiska riskkällorna i verksamheten medför och om hur riskerna ska förebyggas. Dokumenten ska vara skrivna på de språk som personalen använder och förstår. Dokumentation som upprättats i verksamheten ska vara överskådlig, lättläst och tydlig.
