Skapa en säkrare och tryggare arbetsplats
Vi vill alla känna oss trygga på jobbet, och inte på något sätt riskera att komma till skada - varken fysiskt eller psykiskt.
I snitt tillbringar vi en tredjedel av vår vakna tid på vår arbetsplats, så därför är det viktigt att där finns tydliga regler och rutiner som säkerställer alla anställdas trygghet och välbefinnande.
På samma sätt som vi exempelvis vill ha ett fungerande brandlarm hemma och fungerande sociala relationer på vår fritid, så vill vi även må bra när vi är på jobbet.
I det här artikeln ska vi gå igenom vilka lagar för arbetsmiljö som finns och vad de konkret betyder. Vi går även in på hur man kan arbeta med arbetsmiljö på olika arbetsplatser och vem som bär ansvaret för att trygga arbetsmiljön.
Innehållsförteckning:
Klicka på respektive rubrik för att komma till den delen av artikeln.
- Vad är en arbetsmiljöfråga?
- Vilka lagar kopplat arbetsmiljön finns det?
- Hur hanteras arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen?
- Vem ansvarar för arbetsmiljön?
- Rapportera brister i arbetsmiljön
- Policy, riskbedömning och uppföljning av arbetsmiljöfrågor
- Vanliga frågor
Vad är en arbetsmiljöfråga?
Det finns ingen tydlig definition för vad en arbetsmiljöfråga är, men när man talar om arbetsmiljö så menar man alla tänkbara faktorer som på något sätt är med och påverkar dig och ditt arbete.
I Sverige är det Arbetsmiljöverket som genom olika lagar och föreskrifter ser till att så många som möjligt kan gå till sin arbetsplats tryggt och säkert. Reglerna täcker in både stort och smått - för ett arbetsmiljöproblem är just ett problem, oavsett hur stort det är.
En arbetsmiljöfråga kan beröra följande faktorer:
- Fysiska
- Sociala
- Psykiska
- Organisatoriska
Det finns exempelvis regler för hur många timmar du får arbeta varje vecka, men även för vilken skyddsutrustning som ska användas på en byggarbetsplats eller hur man minskar oljud och buller i sina lokaler.
I slutändan handlar arbetsmiljöfrågor om att öka de anställdas mående och minimera risker och olyckor. Så få som möjligt ska behöva sjukskriva sig på grund av stress eller till och med mista livet när man utför sitt arbete.
Genom att känna till sina rättigheter och vad som skapar goda förutsättningar för en bra arbetsmiljö kan man vara med och påverka den. Hur det går till rent praktiskt kommer vi till längre fram i texten.
Vilka lagar kopplat till arbetsmiljön finns det?
Vi har redan varit inne på Arbetsmiljöverket och deras uppgift är att se till att reglerna gällande arbetsmiljö följs. Själva ramverket för lagstiftningen kan sägas stå på tre ben – arbetsmiljölagen, arbetstidslagen och författningssamlingen.
Arbetsmiljölagen (AML)
En politiskt beslutad lag som innehåller allmänna regler för arbetsmiljön. I dess första kapitel och paragraf står det att lagens syfte är att ”… förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö”. (Lag 1994:579)
Här finns exempelvis regler om att arbetsgivaren alltid har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och att eventuell påkrävd skyddsutrustning finns tillgänglig på arbetsplatsen.
Arbetstidslagen (ATL)
En kompletterande lag som innehåller specifikationer om hur mycket de anställda maximalt får arbeta varje dag och vecka, men även regler om deras rättigheter till raster och vila med jämna mellanrum.
Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS)
Den del av lagstiftningen som Arbetsmiljöverket själv skriver och ger ut. Här går man ner på detaljnivå och kommer med specifika regler för olika branscher. Det finns exempelvis föreskrifter för hur man ska förhålla sig till buller, arbetspositioner och ergonomi samt om hur man minskar smittorisk.
De olika författningarna är en bra grund att utgå ifrån när man ser över arbetsmiljön inom sin verksamhet. Hittar man en brist så kan man med stöd av reglerna påpeka felet och få det åtgärdat. Men det är oftare lättare sagt än gjort, så därför är det viktigt att arbetet görs systematiskt och integreras som en naturlig del av arbetet, snarare än att det ses som en separat del. Hur det kan gå till ska vi titta närmare på i nästa del.
Kollektivavtal - inte en lag
Ett annat viktigt redskap för arbetsmiljön är kollektivavtal, som är en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. I praktiken tecknas det mellan arbetsgivarförening och fackförening, och i avtalet specificeras minimikrav för de anställdas löner, överarbete, semester och andra villkor.
Har arbetsplatsen kollektivavtal signalerar det att arbetsgivaren tar ansvar för sina anställda, och avtalet gäller för alla – inte bara de som är med i en fackförening.
Hur hanteras arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen?
För att se till att företag och andra verksamheter tar arbetsmiljöfrågor på allvar så åligger det alla arbetsplatser att följa en författning med föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM.
Det kan kännas som att det är ett extra arbetsmoment i en stressig vardag, men faktum är att SAM är tänkt att hjälpa arbetsplatsen med konkreta verktyg för att komma framåt. Det systematiska arbetsmiljöarbetet kan förenklat beskrivas genom fyra moment, som löpande ska genomföras och på så sätt bilda ett kontinuerligt hjul. 
Källa och bild: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/systematiskt-arbetsmiljoarbete-sam/
Enligt Arbetsmiljöverkets SAM-föreskrifter ska alltså varje verksamhet kontinuerligt arbeta utifrån den här modellen. Man är fri att lägga upp arbetsgången lite hur man vill, men de centrala momenten ska förekomma och hänger naturligt ihop med varandra.
- Man ska dels löpande undersöka den rådande verksamheten och samla information om de rådande förutsättningarna. Det kan göras genom att prata med alla anställda eller gå igenom statistik om exempelvis sjukfrånvaro eller arbetsplatsskador. På så sätt skapar verksamheten en god nulägesbeskrivning av arbetsmiljön.
- Utifrån detta ska sedan en bedömning av de risker som identifierats vid undersökningen göras. Genom att synliggöra riskerna och fundera på dess skala hamnar de i ledningens och de anställdas medvetande, och därifrån har man sedan en god grund att stå på inför eventuella åtgärder.
- För när man har riskerna klart framför sig går det nämligen att tänka ut och sätta in åtgärder för att minimera riskerna och därmed skapa en säkrare arbetsmiljö.
- Den sista fasen handlar om att kontrollera om de implementerade åtgärderna haft en faktisk effekt på verksamheten eller inte. Det är lätt att tro att en åtgärd löser hela problemet, men det är inte alltid så enkelt. Vid en kontroll kan man bli uppmärksammad på detta och därmed behöva prova nya åtgärder, innan hjulet börjar om och det är dags att undersöka arbetsplatsen igen.
SAM-arbetet sett som ett hjul ger en bra bild av processen – för den tar nämligen aldrig slut.
Arbetsmiljön kan alltid bli lite bättre oavsett vilken arbetsplats det handlar om. Och även om alla parter upplever arbetsmiljön som tillfredsställande och att det inte finns något att klaga på så gäller det att ständigt vara medveten om potentiella risker och fortsätta arbeta för att bibehålla det goda klimatet och säkerhetskulturen på arbetsplatsen.
Vem ansvarar för arbetsmiljön?
Det är viktigt att komma ihåg att det alltid är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljöfrågorna. Men det bygger till stor del på samverkan. Om alla på en arbetsplats har känslan av att de spelar i samma lag med ett gemensamt mål blir det mycket enklare att nå dit.
I själva arbetsmiljöarbetet har alla anställda möjligheten att få sin röst hörd, men det görs ofta via ett arbetsmiljöombud, även kallat skyddsombud. Hen är de anställdas representant i samverkan med arbetsgivaren, och har enligt arbetsmiljölagen följande rättigheter:
- Avsätta en del av sin arbetstid till frågor kring arbetsmiljö
- Få relevant utbildning
- Vara med i planering av förändringar i verksamheten, exempelvis nyorganisationer eller flytt till nya lokaler
- Ta del av dokument gällande arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen
- Begära att åtgärder sätts in mot brister i arbetsmiljön
- Stoppa arbeten eller andra förhållanden som kan innebära fara för de anställdas hälsa
Rapportera brister i arbetsmiljön
Vänd dig till skyddsombudet om du upptäcker brister eller upplev ett arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen. Brister, avvikelser eller tillbud är mer eller mindre samma sak men här handlar det också du som arbetsgivare och medarbetare vet vad begreppet innebär på er gemensamma arbetsplats.
Som tidigare nämnts så är skyddsombudet ofta en del av ett fackförbund och utses av deras lokala medlemmar. Finns ett kollektivavtal så är det den fackliga representanten (ofta samma person som skyddsombudet) som hanterar frågor kring lön och semester. Saknas ett kollektivavtal så hanterar skyddsombudet samma frågor, men då utanför ramen för ett fackförbund.
Sammantaget är skyddsombudet alltså en viktig och värdefull person på arbetsplatsen. Som länk mellan anställda och ledning kan man ha goda förutsättningar för att skapa en förändring i rätt riktning. Är arbetsplatsen stor brukar arbetsmiljöfrågorna även omfatta fler skyddsombud med olika ansvarsområden, som vanligen samverkar i arbetsmiljögrupper tillsammans med ledningen.
Policy, riskbedömning och uppföljning
Bryter man ned det ovan nämnda SAM-hjulet och tittar närmare på Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska varje arbetsplats uppfylla följande kriterier:
- Arbetsmiljöpolicy: Det ska finnas en utarbetad arbetsmiljöpolicy med tillhörande rutiner för att säkerställa dess efterlevnad. Policyn ska ta sin utgångspunkt i de risker som identifierats av skyddsombud och arbetsgivare.
- Riskbedömning: Arbetsgivaren är hela tiden skyldig att bedöma de risker som medarbetarna kan utsättas för i sitt arbete. Sker stora förändringar i verksamheten – så som en omorganisering, en flytt eller flera nyanställningar – så ska en ny riskbedömning göras. Förändringar tenderar att skapa osäkerhet i en verksamhet, så för att upprätthålla god fysisk och psykosocial hälsa bland medarbetarna är detta av yttersta vikt.
- Årlig uppföljning: Det ska årligen göras en uppföljning av aktuella arbetsmiljöfrågor för att få en fingervisning om hur arbetsplatsen mår och kunna plocka upp frågor där det finns plats till förbättring. Uppföljning är en del av ”kontroll”-delen i SAM-hjulet och kan exempelvis ske genom enkäter som skickas ut till de anställda, eller genom att titta på konkreta nyckeltal för arbetsplatsskador.
Vanliga frågor
Vad menas med arbetsmiljöansvar?
Arbetsgivaren har alltid ett ansvar att se till att följa Arbetsmiljöverkets lagar och föreskrifter. I praktiken betyder det att alla som jobbar på en arbetsplats ska må bra och känna sig trygga – fysiskt, socialt och psykiskt.
Hur vet jag vad som klassas som en arbetsmiljöfråga?
Allt som på något sätt berör ditt arbete kan ses som en arbetsmiljöfråga. Men om man upplever ett problem i sin vardag kan det ibland vara svårt att veta om det är något som är relaterat till ens arbete.
Känner du dig osäker kan du alltid vända dig till din arbetsgivare eller skyddsombud för att få vägledning.
Vad händer om min arbetsgivare inte följer Arbetsmiljöverkets lagar och föreskrifter?
Om det sker en allvarlig olycka på arbetsplatsen till följd av att lagarna inte följts så kan det anmälas som ett arbetsmiljöbrott enligt brottsbalken och arbetsmiljölagen.
Arbetsgivaren kan bli skyldig att betala en avgift, men i vissa fall kan det prövas i en domstol med böter eller enstaka fall även fängelse som påföljd.
