Vad är en kemisk arbetsmiljörisk? Vilken AFS ska du ha koll på?

I Arbetsmiljöföreskrifterna specificeras kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete med avseende på kemiska risker och kemisk riskbedömning. Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall orsakade av kemiska riskkällor.

Kemiska risker i arbetsmiljön och reglerna kring dessa gäller alla verksamheter där kemiska riskkällor kan förekomma. I skyldigheterna ingår bland annat att undersöka och bedöma risker, vidta riskbegränsande åtgärder, planera olycksberedskap, ta fram dokument och märka behållare och rörledningar.

Kemiska arbetsmiljörisker: I AFS 2023:10 (tidigare 2011:19) ingår bland annat följande krav för dig som arbetsgivare:

1. Kemikalieförteckning 
2. Riskbedöm kemikalier 
3. Skyltning och märkning 
4. Särskilda krav vid hantering av allergiframkallande ämnen
5. Särskilda krav vid hantering av CMR-ämnen
6. Informera och håll dokument tillgängliga

I den här artikeln går vi genom dessa sex områden. Läs vidare.

1. Kemikalieförteckning

Alla kemiska riskkällor som kan förväntas förekomma i verksamheten ska identifieras och skrivas ned. Krav på kemikalieförteckning ställs också i egenkontrollförordningen i miljöbalken. Varje kemisk riskkälla ska förtecknas med namn och det ska framgå vilken typ av fara riskkällan har (brandfarlig, ger den risk för cancer (cancerogen) etc), på vilken plats den förekommer i verksamheten samt om det finns hygieniska gränsvärden m.m.

En kemisk riskkälla är något som på grund av sitt innehåll av kemiska ämnen kan orsaka skada. Det kan vara farliga kemiska produkter eller andra produkter med farliga egenskaper (till exempel läkemedel, hygienprodukter etc.) men också varor eller material. En kemisk riskkälla kan också vara något som bildas vid hantering, exempelvis avgaser och slipdamm.

För farliga kemiska produkter – det som vi till vardags säger är kemikalier – ska leverantören lämna säkerhetsdatablad till yrkesmässiga användare. För produkter som säljs på den svenska marknaden ska de vara på svenska och anpassade till svenska förhållanden. Med andra ord, det måste finnas svensk märkning på produkterna. Säkerhetsdatabladen ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen för alla medarbetare och personer som vistas i lokalerna.

2. Riskbedöm kemikalier och kemiska riskkällor

I föreskriften ställs krav på att riskerna med kemiska ämnen i produkter och processer kartläggs. Du är skyldig att undersöka vilka risker som finns, att göra en riskbedömning av kemikalier och att sedan åtgärda riskerna. Förutom den svenska lagstiftningen finns det även krav inom EU genom REACH-förordningen.

Att identifiera kemiska risker i arbetsmiljön görs via en riskbedömning av kemikalier. Här behöver du ha dokumentation om kemikalien och det får du genom säkerhetsdatabladet. Det är också bra att personer med erfarenhet av arbetet med riskkälla (kemikalien eller om kemisk riskkälla uppstår vid hantering) deltar i riskbedömningen.

Resultatet av riskbedömningen ska dokumenteras och riskbedömning ska utföras så ofta som förhållandena i verksamheten kräver det. Till exempel ska den uppdateras vid ändrad användning eller när ny information finns tillgänglig som gör att riskbedömningen kan komma att ändras. Det är på så sätt man minskar på de kemiska risker som finns i arbetsmiljön. 

3. Skyltning och märkning

Skyltning av vissa områden, lokaler och inhägnader där så stora mängder lagras att det kan utgöra en risk ska skyltas med faropiktogram enligt CLP-förordningen för att visa vilka risker det finns med de kemikalier som lagras där.

Skyltning med faropiktogram enligt CLP krävs också på synliga rörledningar som innehåller en farlig kemisk produkt. De ska också märkas med produktens namn och med pilar för att visa strömningsriktningen.

Faropiktogram (ibland även kallad farosymboler) ser ut så här. Har du gamla produkter med orange etikett, måste dessa märkas om.

4. Särskilda krav vid hantering av allergiframkallande ämnen

Ämnen som kan ge allergi vid inandning eller vid hudkontakt kräver särskild uppmärksamhet. Det ställs ytterligare krav vid riskbedömningen av dessa produkter. Det ska tydligt framgå var produkterna hanteras och om personlig skyddsutrustning krävs.

Områden där det sker öppen hantering av allergiframkallande ämnen ska skyltas för att det skall framgå vilka risker som finns inom området.

För produkter med innehåll av vissa ämnen (diisocyanater, akrylater med flera) finns dessutom krav på utbildning och läkarundersökningar. Här kan du läsa mer om dessa krav.

5. Särskilda krav vid hantering av CMR-ämnen

Ämnen som kan orsaka cancer, skador på arvsmassan eller reproduktionsförmågan (kallas för CMR-ämnen) får inte användas om det är tekniskt möjligt att ersätta dem med mindre farliga ämnen. En utredning ska visa att en ersättning inte är möjlig.

Utöver de allmänna reglerna om kemiska produkter finns det särskilda regler vid hantering av CMR-klassificerade produkter. Bland annat skall personer som exponerats för denna typ av produkter registreras i ett exponeringsregister. Syftet är att registret ska användas i framtida utredningar om sjukdomssamband. Uppgifterna ska därför bevaras i 40 år.

Notera: Sedan april 2024 finns det också ytterligare krav, läs mer om det här

6. Informera och håll dokument tillgängliga

Arbetstagarna ska få information om vilka hälso- och olycksfallsrisker som de kemiska riskkällorna i verksamheten medför och om hur riskerna ska förebyggas. Dokumenten ska vara skrivna på de språk som personalen använder och förstår. Dokumentation som upprättats i verksamheten ska vara överskådlig, lättläst och tydlig.
Ta del av vår populära guide: 6 skyldigheter vid dokumentation om kemikalier

Här hittar du mer om kemiska riskkällor på Arbetsmiljöverkets hemsida.